Det är billigare att bygga enkla oisolerade stallar och ridhus, men det medför också att man tidvis får problem med fukt, kondens och frost inne. Det är viktigt att man inte försöker stänga till huset för att hålla temperaturen uppe. Ett oisolerat hus är bara ett väderskydd som ger skydd för nederbörd och vind. Det är mycket viktigt att huset är öppet för maximal luftväxling. Trots detta kommer det att vara perioder med hög luftfuktighet och frost. Det beror på att inomhusklimatet följer utomhusklimatet och ute är det ibland dimma och kallt. Om du klickar på denna länk kan du läsa mer om förutsättningarna för ventilation av kalla oisolerade stallar och ridhus. Läs mer ….
PRAKTEK
Stallventilation, djurmiljö och energihushållning
Tips om hästventilation
Jag är ofta ute i häststallar med dålig ventilation. Det vanligaste är att det nästan saknas ventilation. Det beror nog på att de flesta inte tänker på hur mycket större ventilationsbehov en häst har än en människa. En häst behöver lika mycket ventilation som 6-8 människor. Tänk om 6-8 människor skulle övernatta i varje box i stallet. Hur fräscht skulle det då vara nästa morgon?
Ett annat vanligt problem är att man sätter in människoventilation i häststallar. Det blir ofta dyrt både vid installation och drift och dessutom fungerar det inte alls!
Människor vill ha varmt inne och behöver inte så mycket ventilation. Människoventilation är därför gjord för ett fast flöde med förvärmd luft och att man reglerar inomhustemperaturen med hjälp av värmen.
Hästar vill ha svalt i stallet och avger själva mycket värme. De behöver därför svalkning. De skall absolut inte ha förvärmd luft. När det är varmt ute behövs mycket sval uteluft för att kyla stallet. När det blir kallare räcker det med ett mindre flöde. Luftflödet behöver därför hela tiden regleras efter utomhustemperaturen. Tillskottsvärme kan behövas en kort tid på vintern när det är som kallast.
Jag har skrivit ihop nägra sidor om vad man bär tänka på när det gäller stallventilation. Öppna dokument
Publicerad i Uncategorized
Fuktproblem i mjölkkostallar
Det är vanligt med fuktproblem i nybyggda kostallar. Det gäller särskilt under senhösten och den kallaste vinterperioden. Mjölkkor med hög avkastning avger mycket fukt. Denna fukt måste ventileras ut ur stallet. Ju högre fuktavgivning desto större ventilationsflöde krävs. Det tråkiga är att när ventilationen ökas så ökar också värmeförlusterna från stallet vilket medför att stalltemperaturen sjunker. När lufttemperaturen sjunker stiger den relativa fuktigheten vilket när det är tillräckligt kallt ute kan medföra dimma och frost inne i stallet.
Byggfel, dålig isolering, köldbryggor eller zoner utan värmeavgivning kan medföra lokal kondensutfällning. Om fuktigheten istället är för hög i hela stallet bör man öka minimiventilationen. I isolerade klimatreglerade stallar lönar det sig dock inte att sänka stalltemperaturen under 6-8C. Om det behövs så hög ventilation så att stalltemperaturen blir ännu lägre så finns det ingen annan möjlighet än att använda tillskottsvärme under det kallaste perioderna. Det är vanligt med värmeunderskott när det är kallare än -5C till -10C. Det betyder att de perioder man behöver tillskottsvärme är korta, oftast bara någon eller några veckor per år.
Bilden ovan visar hur mycket värme som olika nötkreatur avger till stallet och hur mycket värme som går bort med den ventilation som behövs för att ventilera bort djurens fuktavgivning (när det är -5C ute). Man kan säga att högmjölkare avger mer fukt än värme, medan det är tvärtom för sinkor och ungdjur. Med hänsyn till värmebalansen är det därför bra att ha flera olika djurkategorier i samma stall.
Fuktproblemen brukar vara värst i nybyggda stallar där det finns mycket byggfukt att ventilera bort. Dessutom byggs det med tiden upp en värmebuffert i marken under stallet som efter något år hjälper till att dämpa effekten av tillfälliga köldknäppar.
Stor skillnad på hästventilation och människoventilation
En häst har samma ventilationsbehov som 6-7 människor. Trots det ser man många häststallar som saknar ordentlig ventilation. På dagen när stalldörrarna står öppna och hästarna är ute är det överskott på frisk luft i stallet. På natten när igen människa är på plats blir luften desto sämre. Hästarna skulle behöva vara skapta som valar så att de kunde komma ut och andas djupt på dagen sedan hålla andan i ett stängt stall hela natten.
Exempel på tallriksventiler
Ibland har man satt in små (15-20 cm diameter) tallriksventiler som luftintag. En sådan ventil har lagom kapacitet för 1 människa. En häst skulle behöva minst 6-7 stycken.
Över huvud taget så fungerar utrustning för människoventilation dåligt i stallar. Grejorna har för liten kapacitet, rostar och tål inte fukt och frost. Använd utrustning som är konstruerad för stallar. Tips om leverantörer hittar du på sidan med länkar.
Klimatkarta för stallklimat
Det här är en klimatkarta som visar vilket inomhusklimat man kan uppnå i ett visst djurstall (i detta exempel ett isolerat stall med högproducerande mjölkkor). Den horisontella axeln nederst visar utomhustemperaturen. Den vertikala axeln till vänster visar inomhustemperaturen. Inomhustemperaturen kan styras genom att öka och minska ventilationsflödet. Ju större ventilationsflöde desto kallare i stallet.
Normalt tänker man sig att ökad ventilation också innebär lägre relativ luftfuktighet, men det stämmer faktiskt inte alltid eftersom lägre temperatur också medför att luftens maximala luftfuktighet minskar.
Kurvorna och de färgade zonerna i diagrammet visar vilken relativ luftfuktighet man får vid olika kombinationer av utom- och inomhustemperatur. Om man hamnar i det område som pilen pekar på så kan man faktiskt inte sänka den relativa fuktigheten i stalluften genom att bara öka ventilationsflödet. Det enda sättet att åstadkomma en klimatförbättring är då att sätta in en avfuktare eller tillföra tilläggsvärme.
Det här exemplet gäller ett stall med enbart högproducerande mjölkkor. Detta djurslag har extremt hög fuktigavgivning om man får lätt fuktproblem i stallet även om utomhustemperaturen inte är särskilt låg. För andra djurslag med lägre andel fuktavgivning kommer fuktproblemen först vid riktigt låga utomhustemperaturer, men fenomenet att man kommer till en punkt där man inte lägre kan minska luftfuktigheten genom att öka ventilationen, finns i alla stallar. För att veta hur klimatkartan ser ut för ett visst stall måste man veta hur byggnaden ser ut och vilka djur som vistas där.
Avfuktare i djurstallar
I många nötkretusstallar och häststallar har man ofta problem med hög fuktighet eftersom man av tradition och ekonomiska skäl inte brukar använda tilläggsvärme. Vid första anblicken kan det verka vara en utmärkt idé att investera i en avfuktare för att lösa problemet, men i praktiken får man då ofta problem.
Kapacitet
I ett djurstall behöver man en avfuktningskapacitet på flera liter vatten per timme. De flesta enklare avfuktare klarar bara några liter per dygn.
Den kapacitet som uppges för avfuktare oftast är uppmätt i varm (+20C till + 35C) luft. Kapaciteten vid normal stalltemperatur (+8C till 12C) blir bara en bråkdel.
Frysning
Avfuktaren tar bort fukt ur luften genom att kyla ner den så att vattenångan kondenserar. Ju kraftigare avkylning dessto större avfuktningseffekt. Vi normal stalltemperaurer är avkylningen ofta så stor att det bildas frost och is i avfuktaren istället för kondensvatten. En avfuktare för stallmiljö måste därför vara försedd med avfrostningsfunktion. Under avfrostning avbryts avfuktningen och isen tinas genom att värme tillförs.
Damm
Stalluft innehåller mycket mer damm än i normala bostäder, fabriker eller kontor. När stalldammet blir blött (av kondensvattnet i avfuktaren) får det ungefär samma konsistens som trögflytande klister. En avfuktare för stallmiljö måste därför ha en öppen konstruktion så att man kommer åt att rengöra kylflänsarna med en högtryckstvätt.
Korrosion
Stalluften innehåller ammoniak och andra gaser som är aggresiva mot de flesta metaller (t.ex. aluminium, galvaniserat stål och koppar). För att klara sig i ett stall måste därför en stallavfuktare vara tillverkad av rostfritt stål eller annat extremt korrosionståligt material.
Sammanfattning – krav på stallavfuktare
De flesta avfuktare som finns att köpa på marknaden fungerar inte i djurstallar. Räkna med att en tillräckligt bra avfuktare kostar mycket pengar. Den måste uppfylla följande krav:
– Tillräckligt hög kapacitet vid normala stalltemperaturer. Hur hög kapacitet man behöver beror på djurslag, djurantal, byggnad och uteklimat. Kan beräknas med hjälp av en värme- och fuktbalansberäkning.
– Måste vara försedd med avfostningsfunktion
– Skall vara lätt att rengöra och tåla spolning med högt tryck på kylflänsar och luftkanaler.
– Måste vara korrosionsbeständig
Så här kan du kolla din vinterventilation
Börja med att ställa in din ventilationsanläggning så att du får rätt stalltemperatur. I isolerade stallbyggnader bör temperaturen vara:
8-12C för mjölkor och ungdjur
6-12C för hästar
16-20C för grisningsavdelningar
22-26C för avvanda smågrisar
20-22C för nyinsatta slaktsvin
16-18C för fullvuxna slaktsvin
Mät sedan luftfuktigheten i stallet med en ny eller nykallibrerad luftfuktighetsmätare.
Många luftfuktighetsmätare åldras och visar fel efter ett tag. Kolla genom att linda in givaren i
fuktig men ej blöt handduk. Efter ett en 30-60 minuter skall en visa ca 98% RF.
Om den uppmätta luftfuktigheten ligger över den röda kurvan så ventilerar du för lite. Prova att sänka stalltemperaturen till den undre gränsen för ditt djurslag.
Om fuktigheten ändå ligger för högt så är den ända möjligheten att tillföra värme för att ventilationen skall kunna ökas tillräckligt mycket för att ventilera bort fuktigheten.
Om relativa fuktigheten ligger under den blå kurvan och du använder tilläggsvärme så slösar du med värme. Se till att få en styrning som samordnar värme och ventilation så att värmen bara kan vara igång när ventilationen går med minimikapacitet.
Om du inte använder värme och det ändå är för torrt (mycket ovanlig situation) så är det egentligen inte så farligt. För torr luft medför risk onödigt mycket damm och hostproblem.